Så har det nästan gått 7 månader sedan den där natten på Cypern. Näst sista kvällen på en helt underbar semester som slutade i kaos.

Imorgon har jag förhoppningsvis mitt sista besök på arbetsterapin och det känns bra! Jag känner knappt av armen till vardags längre, varken hemma eller på jobbet. Men jag har för vana att skrika "aj" om nån tar i den trotts att det inte gör ont längre (på vissa ställen har jag fortfarande ont om man trycker) Men eftersom känseln fortfarande inte är som den ska, så det är mer en obehaglig känsla än smärta när nån annan tar i armen. Sen är jag väl lite rädd också eftersom jag har haft ont så länge.

Jag har fått tillbaka mer rörelse i tummen än vad jag trodde att jag skulle få! Att skriva sms, plocka upp små föremål eller dyligt med högerhanden fanns inte på världskartan för några månader sedan. Eftersom jag inte har kunnat böja tummen ordentligt. Men här ligger jag nu och drar ett helt blogginlägg med högertummen :) haha.

slutet gott, allting gott! Och jag har haft en jävla tur, jag vet!